(Jag älskar Elsa hon är den gulligaste ungen som finns, du gör mig lycklig, du är det enda ljuset just nu, utan dig skulle jag inte hitta i mörkret)

Ser du något positivt i det här?

Det gör fan inte jag…

Visst det finns ju motgångar, och dom kommer då och då.

Men varför kommer alla samtidigt till mig?

Jag är bäst på att se något positivt i allt.

Men jag kan inte det nu, kan någon hjälpa mig?

Jag trodde allt började ordna upp sig nu.

Men det verkar som om det aldrig kommer bli så.

Jag saknar fortfarande Tootikki, han fans liksom som stöd hos mig.

Älskade Tootikki kom tillbaka, eller så kommer jag till dig.

Men jag vill inte leva utan dig, inte heller dö ifrån allt.

För det skulle vara så fegt, jag tänker inte ge upp.

Jag vet att du vill att jag ska fortsätta, och det tänker jag.

Men jag kan inte göra något åt saken just nu, för det är andras viljor som styr.

Varför blir det alltid så här när jag börjar gilla någon?

Jag vet att jag har gjort fel i flera lägen, jag har gjort så gott jag kunnat för att styra upp det.

Varför kan jag inte bli värsta geniet och fixa allt det här?

Men jag är inte så feg att jag drar mig ur, men kan ingen underlätta lite åt mig?

Åtminstone kan väl en av sakerna lösas, och gärna till min fördel.

Det löser väl sig alltid? Eller?