måndag 3 augusti 2009

Kvarnbackarna


Det är så vackert här, Kvarnbackarna.
Jag sitter på den ännu varma stenen.
Jag hade hoppats på en sån vacker solnedgång som jag minns som liten.
Men solen gick precis bakom molnen och ljuset letar sig ut däri mellan.
Vattnet är så otroligt stilla.
Kan du tänka dig den stillsamma ytan som glider över stenarna.
Färgerna här får mig att le.
Min kamera vill inte fånga det.
Utan det är något som världen endast tillåtet att visas i verkligheten.
Ljudet av vågorna som kluckande når stenstranden,
av fåglarna som säger god natt till havet.
Lukten av havet och friheten.
Denna plats,
det jag känner,
minns,
ser och hör,
får mig att vilja gråta inte av sorg utan av harmoni, frihet och lycka.
Såhär vill jag att mitt liv ska levas, lukta, kännas och höras.
Fukten, tången och sommaren.
Låt mig aldrig förlora dessa stunder i mitt liv.
För detta är inspirationen i mitt liv, lyckan jag känner.

En saknad


En saknad av att känna trygghet.
En ny känsla av evig osäkerhet,
Vart du än vänder dig[vart du än är] så är den där,
din otroliga osäkerhet.
Den du så länge gömt,
så att du glömt bort.
Eller så lärde du dig helt enkelt att leva med den,
sökte tappert vidare efter trygghet.
Men det blev för mycket,
alldeles för osäkert.
Du är ensam.
Men alla människor är ju i grund och botten det,
så otroligt ensamma och gråa.
Den enda du någonsin kommer att ha,
den du alltid kommer att kunna lita på,
är dig själv.
Men osäkerheten kan ändå döljas,
glömmas och inte kännas.
Men du är osäkert ensam,
så vill det förbli tills du bryter dig ut.
Finner din egen styrka och kör på.

fredag 24 juli 2009

Magsäcken sprängs


Ditt slag spräcker min mage,
jag öppnas levande, här och nu.
Allt min mage innehåller fläker nu ut,
för din fascinerande beundran.
Mina tarmar hänger ut,
vill du hoppa hopprep med dem?
Det blir svart för mina ögon,
jag försvinner nu för gott.
Aldrig mer känna smärta,
aldrig mer se blod,.
Lek med mina inälvor,
ta vara på mig.
Utnyttja allt jag alltid hade, min kropp.
Minns mig som något användbart,
låt inget gå till spillo.
Du offrade ett liv,
låt inte min kropp bara ligga livlöst kvar,
något borde du behöva,
något som du av min kropp kan få.
Gör smycken av mig,
gör leksaker av min kropp.
Något jag hade borde vara användbart för dig.
Låt inte min kropp gå åt spillo.
Ge till dom fattiga,
stoltsera med ditt mod till mord för världen.
Låt dina barn ha kul,
de din hustru något vackert,
Lämna mig inte här att ruttna,
dit inte ens råttorna vågar ta sig.
Låt det sista jag används till,
vara till nytta.
Låt inte det sista jag gör vara att dö,
utan låt det sista jag gör vara att göra någon glad.
Ta emot min sista önskan,
gör något användbart av mig.

tisdag 21 juli 2009


LOOK!


Efter The Blue Man Groupe


Bajsa inte här tack!


Jag vid vacker kanal


Pappa vid vacker kanal


Jag på vår freekiga väns pub



Far vid restaurang gata








Jobbigt att stå sådär hela dagarna i ända.



Berlin murs-kärlek


Mera Berlin murs-kärlek


Målning på Berlin muren



Två Berlin murs monster.


En snygg karl vid Berlin murens vägg.


Huset till höger är inget riktigt hus, eller vare det till höger?


Jag på en mur på jude museet


En tomte gömmer sig på jude museet [kanske där du såg cafét]


60000 stansade ansikten, alla med olika unika utseenden. Representerar judarna som dog under Hitlers makt. Rummet längst bort kan tolkas som en gaskammare, tolka som du vill.


Närmare bild på ansikterna.




Jag på vår stammis gata


Pappa på stammis gatan

Berlin med far
Bil bil åka bil.
Från Öland till Denmark !
Danmark en stad vi trivs i, we feel like home.
Äta Vietnamesiskt, go på människor och umgås,far och jag.
Sedan till berlin vi oss tar.
Första gången jag befann mig i denna enorma stad.
Vi gick, utforskade mycket och åt massor av mat.
Jag gillar denna stad men den skrämmer mig lite.
Den är så otroligt stor, gigantisk och hård på något sätt.
Men The Blue Man Group !
KOM TILL SVERIGE.
Dom var helt otroliga.
Bland det häftigaste jag någonsin sätt.
Pappa jag är så otroligt tacksam att du tog med mig på dom.
Jag är tacksam för hela den här resan med ig pappa,
fastän jag kanske inte visade det då.
Men jag menar det:
Tack för en underbar resa med dig, världens bästa far!

PS! Berlin muren, älskade Berlin mur, många många vackra målningar som pryder dig. Dig vill jag besöka fler gånger i mitt liv! DS

fredag 19 juni 2009

Erkänna sin svaghet


Har du tänkt på hur svårt det är att erkänna sin svaghet?
I vårt samhälle ska man vara så stark, aldrig svag.
Jävla samhälle.
För svagheter det har vi alla,
stora som små.
Men stark blir man inte av att neka sin svaghet.
Din styrka kommer när du kan inse och erkänna din svaghet.
Den svaga är den till synes starka.
När du blottar din svaghet,
låter du alla andra se den.
Då, ja då är du stark.

Ensam med så mycket kärlek


Dag som natt
Din känsla vill alltid vara.
Känslan av din ensamhet,
allas sällskapsbehov.
Ditt behov att vara ensam har gjort dig ensam,
alldeles ensam.
Det enda du krävde var lite tid ifred.
Nu har du endast ensam tid.
Men jag tror dig,
tror att du en dag kastar av dig din ”avstånds dräkt”
erkänner för världen att du också har ett behov av sällskap.
Att du har så mycket kärlek att ge.
Att du satte dig själv i fällan,
spann ett nät som du själv fastnade i.
Och de kommer att ta emot dig med öppna armar.
Varma, mjuka barmar.
Var inte rädd du söta,
jag står där bredvid dig.
Jag finns här.
Jag är din kärlek.

Dödssjuka flickans sista sommar


Solens strålar sträcker ut sig,
gäspar och går upp.
Nu är det morgon, sommar morgon i Sverige.
Nu ska det lysas, och värmas,
för nu är det svensk sommar.
De smeker gräset, träden, blommorna, husfasaderna,
bord, stolar, bilar och flickan som sitter där och tittar på.
Strålarna smeker hennes vita skandinaviska hud,
ruffsar om i det tunna tunna ljusa håret.
Hon viskar ”nu är det sommar”
Ja flicka lilla nu är det sommar, svensk sommar.
Här är den sommaren.
Fylld av frihet ångest och förväntningar.
Men ingen tycker att det gör något,
för nu är det sommar.
Välkommen värmen, solen och lyckan.
Flickan tar ett sista andetag och säger
”Jag sa till sommaren, sen ger jag upp”