Vissa saker får man inte skämta om

"Too much love will kill you" - nu med facit i hand,
är det inte lite ironiskt hur rätt du hade Freddie?

När jag hör någon sucka "livet är hårt",
är jag alltid frestad att säga "jämfört med vad?"

Sidney J. Harris

min morfar

Snart tar jag studenten morfar,
jag önskar att du vore här.
Du har alltid varit så stolt över mig,
och det var bland det bästa jag visste,
din stolthet.
När jag ser studentdagen ser jag dig,
du sitter där så stolt på en stol.
Du skall berätta för mig att du tycker att jag är vacker,
du skall säga att jag är så smart,
och du skall säga att du älskar mig.
Jag skall pussa dig i pannan,
där du luktar så gott.
Jag skall känna din klapp på ryggen,
den som var så trygg.
Fastän jag vet att du inte längre finns,
att du inte kommer att sitta där,
så vägrar du att lämna din plats i solen.
Du kommer att finnas där morfar,
i mina tankar och hjärta.
jag älskar dig

Solen bränner i mina ögon.
I vintras frös de till is såsom blodet i mina ådror.
Min kropp den skälver av saknad till dig.
Du kom på hösten med famnen fylld av löv.
Du sydde mig ett täcke av dem som du lade på mina axlar.
Där var jag trygg och där stannade jag.
Ingen fick komma inför utom du.
Det var en klaustrofobisk känsla blandad med total njutning.
Vintern kom och blodet frös till is.
Men jag åkte till varma länder.
Jag kom hem med kokande blod och passion i blicken.
Men jag kyldes ned i det kalla landet och den klaustrofobiska känslan växte.
Allt jag ville var att vara fri.
Du tog av ditt täcke och gav dig av.
Nu var jag fri.
Men allt jag saknar är den klaustrofobiska känslan hos dig,
där jag var trygg.

Fastän,
Även fast,
INKORREKT.

Förlåt mig,

Fastän,
Fastän,
Fastän,
Fastän,

Steg för steg tar du dig neråt i trappan
Trappan som leder dig mot en ilsken avgrund
Du tar ett steg närmare en avgrund där du kommer att tappa all din kontroll
Kontrollen kommer våldsamt att slitas ut ur din kropp
Hårt och brutalt, en smärta du aldrig förut känt
Allt du gör kommer att vara utom räckhåll
Du kommer att ta ett sista steg av kontroll och sedan falla och falla
Falla utan ens en droppe av kontroll kvar i kroppen
Men du kommer inte att befinna dig fallande i luften
Det är bara i tron du faller, egentligen har du nått botten
Du kommer bara inte kunna ta dig upp
För allt som skulle kunna rädda dig är förflutet
Det är över, gjort är gjort du kommer inte att kunna göra mera
Du faller medan du bara förlamat ligger där
Orörlig men fortfarande kontaktbar
Kontaktbar för att kunna meddelas att du misslyckats
Att du inte kan lyckas
Att du aldrig kommer att kunna ta dig upp igen
För du har misslyckats och du kan inte rätta till det
För det är passé
Det förflutna du vill ändra på går inte att ändra på
Det har aldrig gått och världen tänker inte göra ett undantag för dig
Du har skapat ditt öde i trappan ner
Ångesten kommer att sniffa dig i nacken
Tala om för dig att du misslyckats
Att misslyckandet aldrig kommer att ändras
Förlamad med ångesten i nacken och ångern i kroppen ligger du där
Men ligg där och njut
Ge ångesten ett leende i ryggen
Ge ångern ett skratt i magen
Ligg och njut
För du lever ju faktiskt fortfarande

Tårar som aldrig når ögonen
Ögon som inte ser för all gråt
En otrogen förebild
Ett oplanerat och oönskat barn
Lögner till för att skydda
Mänsklighetens gester
Spel som aldrig vrids rätt
Känslor som oberörda går vidare
Att döma någon
Öron som endast lyssnar
En kam som stryks genom håret
Ett sårat finger
Lungor som vidgas
Revben som ger upp
Sammanbitna käkar
När man vässat en penna
En lärare som har fel
Installationer som misslyckas
Stolthet som stryker med i dansens rytm
En pelare av gelé
Du jag och lite mer