söndag 8 februari 2009

Dag 6 ”Expedition Etna”

Med lava i tankarna och tidig morgon styrde vi bil nosen mot Etna. Etna är en aktiv vulkan som senast hade ett utbrott 2001. Vi visste att Etna låg en bit bort, men kanske inte riktigt så långt som det faktiskt var. Jag lyckades fördriva tiden med läxläsning, hur mamma överlevde vet jag inte riktigt, men hon var ju illa tvungen. Man måste åka igenom staden Etnea för att komma upp till Etna. Etnea är en stad fylld med rondeller ha det i tanken om du någonsin åker dit. Min mamma som nu kör som en Sicilianska klarade av alla rondeller galant hon till och med gnällde lite på sega bilar. Ni vet sådär som bara puckade vuxna gör, som om dom i andra bilen hör vad man säger ”suck”

Vi åkte och åkte upp för vägen mot toppen. Marken bredvid vägen var fyllt med svart kol liknande sten/lera. Det var förstenad lava. I allt det svarta dök det efter ett tag upp höst träd. Den svarta marken blev nu alla höstens färger. Kan ni tänka er hur vackert det var. Brytning mellan hårt och svart till mjukt och färgglatt.
Tillslut kom vi upp till ”Etna stationen” där man vanligtvis tar kabinen upp. Men eftersom att mammas och min resa inte är en resa utan mera en expedition så var självklart kabinerna avstängda just idag. Vi bestämde oss för att besöka en liten krat bredvid eftersom att det inte gick att ta sig upp på Etna toppen.
Den lilla kratern var ganska jobbig att bestiga då underlaget var av stelnad lava som är ett väldigt lätt material. Hela tiden hade jag Kebenikaise i tankarna, ”det här är ingenting i jämförelse med Kebb sluta mesa dig det här är enkelt” Men det var inte så enkelt eftersom att det blåste som satan. När man väl kom upp på kratern så kunde man inte stanna länge eftersom att man var påväg att blåsa ner i den. Vi tog en annan väg ner som inte var lika brant eller lika blåsig. I gruset under våra fötter var det fullt med små röda högar av nyckelpigor. Mamma lärde mig att nyckelpigor gillar just de förhållandena som är runt en vulkan. Fina små nyckelpigor varför lever ni på ett sådant farligt ställe?

Det bestämdes att vi skulle ta en sväng förbi Taoremina som är en stad där alla ”snobbar” åker och bor. Dit många kändisar åker. Mamma jämförde det med att alla brats åker till Gotland och sprutar ned sig med Champagne. Tack för jämförelsen mamma.
Våran guide hade gett oss ett ”visitkort” på ett ställe kallat Solaris. Hon hade skrivit att vi skulle beställa Insalta D´agrumi, och broschetta. Eftersom att det just är mamma och jag som ska hitta stället så låg ju självklart det där stället på någon klurig och undangömd plats. Vi sprang runt och letade efter stället, ju längre tiden gick desto hungrigare blev jag och desto mer sugen på broschetta. Våran GPS var otydlig och ändrade sig hela tiden. Vi frågade några män som pekade åt helt det tvärtemot hållet våran GPS sa, och jag vägrade att gå så fel. Så vi gick tillbaka och förbi männen som ropade efter oss men vi ignorerade dom lite smidigt. Det visades att vi gick fel en gång till och tvingades gå förbi dom igen, och igen och igen. Tillslut frågade vi en kvinna som pekade åt helt andra hållet emot vad männen sa men även helt emot det hållet våran GPS sa. Det visades sig att även denna väg var fel. Tillslut köpte vi ny pressad apelsinjuice och passade på att fråga den god engelsk talande apelsinpressaren om vart det låg. Han visade samma ställe som våran GPS, mamma och jag fattade inte riktigt och frågade en sista man, och äntligen hittade vi.
Insalta D´agrumi visades vara en underlig rätt som föll mamma perfekt i smaken. Det var en slags citrus sallad, vilket innehöll : olika citrusfrukter, chili, röd lök, och typ vinäger eller någon slags dressing. Broschettan var väl god men inte den godaste vi ätit.
Sedan åt jag god glass i dag blev det : caramell, cocos, kinder och självklart amarena. Och vilken var godast? Efter denna vecka är jag fortfarande fast besluten över att körsbärsglassen är den godaste.

Vägen hem var extra lång och seg. Vi lyckades betala 9,20£ i tullavgift (som man gör när man åker på motorvägarna) men tidigare har vi bara varit tvungna att betala runt 0,80£. Men nu har vi äntligen kommit hem tillrätta.

Mamma sitter ute och snackar i telefon, troligtvis med Uffe. Jag sitter och surar över att jag inte kan svara på Annas eller Maxelitos sms, och får inte låna mammas telefon, den snåljopen. Men du Max... jag är faktiskt i Italien inte i Stockholm. Hoppas jag får ett riktigt förlåt av dig för att du glömt bort det! Anna är hemma, hon säger att det är kallt i stockholm och hon vill jämföra vem som är brunast av oss. Men jag tycker det är fusk. Anna du har varit i Egypten, och Joel och Max ligger på någon strand på Mallis och schteeker. Sjäv är man på någon expedition i Italien. Det är fusk, NI FUSKAR!!! Men då borde jag också få det, så jag ska ligga i solarium lördagen och söndagen. För jag ska tamej faan vara brunare än någon. Känner att jag får tillbaka lite för att jag var så kaxig efter Lissabon. Men jag saknar er.
Hoppas ni har det bra i kalla kalla Stockholm nu. Vill hälsa lite extra till min Papi. Saknar min älskade far som är så duktig och har nu fixat våran hemtelefon. När jag kommer hem ska vi också ta och klä om stolar. Våran lägenhet börjar bli helt underbar.
Nu är mamma klar och vi ska krypa ner i sängen och kolla på dagens foton ifrån Etna.
Natti, natti



Etna var vackert



Mami vid Etna


Jag pekandes på Etna


Vackra nyckelpigor


Min snygga mamma


Vackert vid vägen


En skylt vid restaurangen


Restaurangens adress




Dag 5 ”Idag tittade och flirtade pojkarna lite extra, jag lyser som en sol”

Inte har det hänt mycket idag, vi har haft en total slappnings dag. Men som vanligt har våran biltur varit händelserik.

Idag fick vi reda på att detta var veckans sista soliga dag. Vi bestämde oss för att ta oss till närmsta badstrand för att schteeka. Det blev den konstig staden Cefalu igen. Men denna gång gick faktiskt resan dit riktigt bra och vi hittade bra parkering. Det enda som var jobbigt är att våran GPS gillar att säga att vi ska åka på enkelriktade gator. Det gör att vi måste fly våran egna väg. Men med min proffsiga mamma vid ratten och mitt lokalsinne så hittade vi tillslut en parkeringsplats vid vattnet.

Vi var ganska tidiga i Cefalu så vi bestämde oss för att gå lite i stan innan siestan då vi kunde ligga på stranden.
Vid stranden säljer dom solglasögon och vi passade på eftersom mamma glömt sina och jag älskar solglasögon. Det är såhär att jag och mamma har lite olika glasögon smak, och när mamma frågar mig om tips kan jag inte låta bli att små fnissa. Men jag vet vad mamma gillar och sa sedan att dom passade men att vi hade lite olika smak. Det gjorde mamma osäker eftersom att den enda spegeln hon blev erbjuden var trasig. Jag fick sedan skäll för att jag inte kunde svara om glasögonen var snygga eller inte. Men dom blev köpta ändå. Sedan visades det sig att det var falska Armani, det va kul. Men som tur är så vet inte mamma vad Armani är så hon brydde sig inte.
Inne i staden börjar vi med att ta en god espresso och bakelse på ett café. Cafét var på ett torg där Siciliens viktigaste och vackraste katedral står, när vi satt där på torget och drack vårt kaffe så kom det ett gäng präster och tillslut en tjock liten munk som gick in på cafét. Eftersom att mamma och jag är fröknarna uppmärksamma så la vi märke till att munken faktiskt pratade i en iphone, det tyckte jag var coolt. Jag ville så gärna ha foto på munken så jag satt med kameran i högsta hugg och väntade på att munken skulle komma ut. Det tog sin lilla tid tills han vågade sig ut. Det typiska var bara det att alla präster skulle ut samtidigt så det var väldigt svårt att få med munken på foto. Men jag tror att jag fick med honom i ett hörn.

I bordet bredvid satt det två män och en hund. Den ena mannen var en mycket pratglad och skojsig man. När jag skulle fota munken så duckade mannen och frågade sedan ”interesting people, right” Jag log och skrattade. Vi satt kvar en stund och mamma tog lite foton på mig. Då sa den pratglada mannen till mig “The most beautiful picture she have take today was that one on you” Jag rodnade lite och tackade glatt. Vi drack upp våran kaffe och gick vidare.
Längre ner på gatan köpte jag en super god glass, AMARENO alltså körsbärsglass, mums. Vi gick vidare mamma köpte en citrus frukt som var en blandning mellan apelsin och klementin, när vi står där vid affären så kommer den pratglada mannen med sin kompis på en motorcykel med hunden vid fötterna skällandes. Dom vinkade och skrattade.

Sedan blev vi varma och bestämde oss för att lägga oss på stranden för att schteeka och bada. Mamma hade promt bestämt sig för att vi skulle lyxa till det med solstolar. Vi låg där och brände vitt skandinaviskt skin under dagen. Det hände väl inte så mycket förutom att jag lyckades välta min solstol. Det va nämligen så att det gick några svenska barn längst stranden som intresserade mig, jag lutade väl mig lite extra åt det ena hållet för att se dom, tillslut tippade jag och min solstol. Jag fick en man att vika sig dubbelt av skratt. Kul att man kunde underhålla någon under dagen. Något som var mindre kul var att jag var ny badad, det var bara att hoppa i vattnet igen.

På hemvägen så missade vi den första utfarten på motorvägen så våran GPS bestämde sig för att krångla till det lite extra för att till varje pris komma ut på motorvägen. Vi hamnade först på ett industri område sedan på en liten liten väg. Våran bil fick även den ta sig ett dopp idag då vi var tvungna att åka igenom en tunnel med massor av vatten. Vi har blivit lite osams med våran GPS så det är bäst för den att den passar sig noga.

Som vanligt tog vi en liten tur till San Nicola på hemvägen och köpte lite bröd, mozzarella, mortadella, tic-tacs (som sötnosen i juno) och massor av frukt. Sedan satte vi oss vid vårt glass hak drack lite kaffe och åt glass. Han som gjorde min cappuccino gjorde att jag sken som en sol. Han är nämligen den som gjort min glass varje dag och han flirtar mer och mer med mig för varje dag som går. Idag frågade han om jag ville ha lite chocklad på min cappuccino och jag svarade glatt ja. Det visade sig att han hade gjort ett hjärta på min cappuccino med chokladen. Sedan när han gjorde min glass undrade han om jag ville ha grädde, men jag svarade nej för så svullig hade jag inte tänkt att vara. Men han förstod nog, för han hade fått mig riktigt glad när jag sedan gick iväg med min glass i handen och lysandes som en sol.

Nu har vi spelat Casino och jag van STORT!!! Nu ska vi titta på dagens foton och planera för morgondagen. Saknar er risgryns gryn i Sverige, ses snart.


Munken med en iphone är han i brunt



En ganska cool bild tycker jag, synd bara att den blev sned.


Mami, vid en cool vägg


Jag älskar Amareno glass