Plötsligt får det klarhet

Du är som en vägg, en vägg av hård vass sten
Ditt hjärta är grunden till din hårda fasad.
Jag har länge huggit i dig, skrapat upp fina sår
Men din fasad är för stark, jag hugger i något dött
Något som varit dött sen länge, något som någon kommer att få liv i tillslut.
Men det är inte jag.
Jag kan få din fasad att darra, din kropp att själva.
Men aldrig kommer jag innanför det hårda, det hårda som gång på gång slår mig.
Jag knyter min näve, ett slag som ska bli slutet för gott.

Det finns en väg

Det finns en väg i livet som du en dag kommer att gå.
Följ den tills den har sitt slut,
Nu finns det bara en återvändo bakom dig.
Du kommer inte ta den.
Ingen väljer sin återvändo, det är dagens rädsla
Men jag råder dig: Ta den vägen
Låt den leda dig livet ut, livet tillbaka
Gå din återvändo, upplevt det du varit med om.
Du starka som gör det, du modiga har mycket lärt genom livet.
Du har mycket att återvända genom.
Upplevelser upplever vi bara en gång,
du dras inte tillbaka för att du minns det.

Du försvann in i din egen egoism
Du tog det du kunde komma över
Svek den som inte la sig under dig
Allt handlade om dig
dig dig dig
Ändå kommer allt så självklart tillbaka till dig
Din egoism drog med sig alla andra
den kom
den tog
den segrade
Borde du inte nöja dig där?
Din egoism tar aldrig slut
Tror du på det där med att såra
då får du makt
sedan enkelt ta tillbaka
Du förväntar dig att man ska komma med svansen mellan benen
dyrka dig
Men egoism kommer aldrig att äga mig
Det vet du lika tydligt som jag
Mig går det inte att styra
Absolut inte av någon som dig
Jag är alldeles för självständig för det
Alldeles för mycket som du vill vara
Din egoism kommer tillslut ha ett slut
Slutet börjar nu.