tisdag 2 februari 2010


Det är känsligt att erkänna.
Varje steg du tar,
varje promenad du går.
Går du stöttades på rullatorn.
Din är grå, min är röd glänsande.
För jag, jag vill skylta.
För mig tyder min rullator på erfarenhet,
och långt liv.
Va glad att du faktiskt fortfarande kan gå.
Med stöd eller inte,
vad spelar det för roll?
Vi blir i vilket fall alltid stöttade genom livet,
när det gäller det mesta.
Så varför inte nu?
Ta den i dina händer,
gå stolt ut på gatan.
Du är ett gott föredöme,
en erfaren söt liten tant.
Visa som att du fortfarande kan gå,
med stoltheten bredvid.

måndag 1 februari 2010

Din trygghet, Natten


Nattens långa mönster bryter din blåa blick
Natten är alltid den samma
Den går inte att undgå
och den sviker dig aldrig
Lika stor och stark som alltid sveper den över ett landskap utan rytm
Den glömmer det aldrig, rytmen
den glömmer dig aldrig, rytm
Du skulle inte kunna leva om den svek dig
men du vet att den aldrig sviker dig
så därför kan du fortsätta att leva
Natten är den mest tillitsfulla vän du har
Vad skulle du göra utan natten
Titta nu kommer den igen
känn täcket av dagg som lägger sig försiktigt mot din hud
Känn hur kylan biter tag i dina kinder
Börjar ögonen bli tunga nu
Natten den vaggar dig
Den har sitt trygga mönster
den sviker dig aldrig,
den sviker dig aldrig
sov, sov, sov