Kan jag läsa dina tankar?
Eller är de för ologiska?
För inte sammanhållna?
För medvetna?
För sökande?
För platta?
För djupa?
Tänker du medvetet låta mig undra?
Förundras av din otroliga beslutsamhet, medvetenhet och osäkerhet?
Allt kretsar runt dina val.
De är för medvetet konstiga.
För viktigt att påverka.
För ologiska för att kännas naturliga.
Du vill synas, du vill granskas.
Du vill att jag skall ha just dessa tankar om dig.
Du vill att jag skall försöka läsa av dig, tolka dig.
Det är så viktigt för dig att vara svårläst att du blir för enkel.
Du är för medveten för att du skall bli spontan.
Slappna av, det blir svårare för mig då.
Sluta vara så enkel genom att spela så svår.