Sommar älskade sommar

Sommar älskade sommar.
Kom och ta mig härifrån.
Kom med din varma vind,
jag andas in dig,
snälla ta med dig det onda i magen på väg ut igen.
Få mig att stå stadig på jorden igen,
ta med dig stressen.
Sommar älskade sommar,
kom och rädda mig.
Min kropp den skakar,
min kropp den värker.
Gör mig stadig, ung och frisk.
Jag vill bara ligga i gräset,
bort från bilar och stress,
jag vill andas in sommaren.
Känna att nu är jag lugn, det är här jag vill vara.
Ta med dig det onda, låt det inte komma ikapp mig.
Nu är det sommar, nu är jag fri.
Fri från plikter och begär.
Visa mig det lugna som jag lever för,
visa mig det glada jag levt av,
Visa mig det som tar mig framåt i livet.
Det är min sista bön,
kom, sug tag i mig, sug ur mig det onda.
Låt min finna mitt lugn igen.
Sommar tack för att du finns.
Du är mitt sista hopp nu,
det som gör mig så lycklig är att jag vet,
vet att du kommer att komma.
Du kommer att få mig att bli mig själv igen.
Tack du underbara sommar.
Sommar älskade sommar

Det är känsligt att erkänna.
Varje steg du tar,
varje promenad du går.
Går du stöttades på rullatorn.
Din är grå, min är röd glänsande.
För jag, jag vill skylta.
För mig tyder min rullator på erfarenhet,
och långt liv.
Va glad att du faktiskt fortfarande kan gå.
Med stöd eller inte,
vad spelar det för roll?
Vi blir i vilket fall alltid stöttade genom livet,
när det gäller det mesta.
Så varför inte nu?
Ta den i dina händer,
gå stolt ut på gatan.
Du är ett gott föredöme,
en erfaren söt liten tant.
Visa som att du fortfarande kan gå,
med stoltheten bredvid.

Din trygghet, Natten

Nattens långa mönster bryter din blåa blick
Natten är alltid den samma
Den går inte att undgå
och den sviker dig aldrig
Lika stor och stark som alltid sveper den över ett landskap utan rytm
Den glömmer det aldrig, rytmen
den glömmer dig aldrig, rytm
Du skulle inte kunna leva om den svek dig
men du vet att den aldrig sviker dig
så därför kan du fortsätta att leva
Natten är den mest tillitsfulla vän du har
Vad skulle du göra utan natten
Titta nu kommer den igen
känn täcket av dagg som lägger sig försiktigt mot din hud
Känn hur kylan biter tag i dina kinder
Börjar ögonen bli tunga nu
Natten den vaggar dig
Den har sitt trygga mönster
den sviker dig aldrig,
den sviker dig aldrig
sov, sov, sov

Du tror att det var jag som svek

Jag vet att du tror att det var jag

Att det var jag som gick bakom din rygg

Jag som svek, smed planer för att ställa mig själv till rätta
för att passa in, för att hitta en vänskap som jag förlorat
Jag vet att du tror att det var jag
Tanken kanske inte slog dig

Att det inte kunde vara jag

Att svika på det sättet aldrig skulle kunna vara jag
Jag vet att du tror att det var jag

Hans himmelsblå ögon sympati och fysiska berörning

Detta ger dig en trygghet och en större tillit

Jag vet att du tror att det var jag

Alla stunder vi talade med varandra

Alla stunder jag sade mina åsikter
Hjälpte inte minnet av dem

Min ärlighet, räckte den aldrig

Jag vet att du tror att det var jag

Du sade att du haft tillit för mig

Hur kunde det vara så lätt för dig att tro att det var jag
Jag vet att du tror att det var jag

Jag kan inte mer än med ord bevisa min oskyldighet

Jag vet att du tror att det var jag

Min oskyldighet är bevisad
Du säger att det inte var jag
Men du tänkte tanken

Det räcker för mig

Jag tror att det var du

Lycka

Finns det någon som kan beskriva lyckan genom egen upplevelse.
Eller bara det personen tros sig lycka ska vara?
Finns det någon som verkligen är lycklig?
På riktigt, inte bara i dess hopp om det
Har du någonsin varit lycklig
Har jag det
Jag funderar om det någonsin har funnits en lycklig del av mig
En dag eller två där allt får mig att le
Då allt är enkelt och bra
Inga bekymmer finns
Visst det finns dagar då jag är glad
Men jag måste erkänna det finns där
Det jobbiga, det harmlösa, ja det finns där
Det finns delar i varenda människas liv som de aldrig glömmer
Minnen, hårda ord, känslor
de är saker som inte växer bort med åren
Hur mycket vi än önskar
inte saker som man kan med vilja välja bort
Vi alla kommer ha tider som vi minns, som vi längtar tillbaka till
Men vi har ett val:
att gå vidare eller inte
Med att gå vidare menar jag inte att vi ska glömma,
för det kommer vi inte
När du väljer att gå vidare slår du bort dina minnen
du ersätter dom i tanken för stunden
men inte för alltid
Du väljer att inte se tillbaka
Men du kommer alltid att se det du inte vill minnas
Ordet lycklig är ett ord som får mig att tänka
Om jag inte är lycklig nu,
hur vet jag att jag någonsin har varit det?
Om jag aldrig blir lycklig så är jag det nu
Det kanske inte handlar om ren lycka
Man kanske aldrig blir verkligen lycklig
Utan man blir lyckligare
Jag är öppen för mitt framtida ”lyckligare”

Hej jag är en kastanj.
Mitt skal är som ditt.
Min kastanj är din själ.
Du måste komma genom mitt skal för att få ta del av mig, min skönhet
Jag måste charma dig, finna ditt förtroende, för att lära känna dig, du vackra
Mitt skal gör allt för att hålla dig borta, måste skydda mig
Om du har rätta knycket, aktar dig för taggarna, så kommer du in.
Många kommer att försöka innan dig, efter dig.
Men den dagen då du når mig, den dagen är jag din för alltid.

Missförstånd

Han stod förstummad i mörkret.
I fönstret såg han hennes nakna silhuett.
Hans kärleksstrålar från hans hjärta syntes i mörkret.
Hans knän kändes svaga under hans kropp.
Han tänkte på vilken lycklig man han var.
Han ville ge henne allt i världen,
materiella ting men även alla dess känslor som hon var värd att känna.
Hans kärlek svartnar,
något i hans kropp går sönder.
Den förkrossade kärleken hörs.
En mans silhuett intill den vackra kvinnan närmar sig.
Deras kroppar möts och en aura av ung kärlek bildas.
Deras kärlek till synes så enkel och naken.
En ny känsla sprids i den ensamma mannens förtjusande kropp.
En svart vätska sprider sig i hans blod.
Ett obehag som för alltid vill stanna.
Hans tankemoln om lycka och kärlek stiger till himlen.
Under honom bildas ett nytt.
Svart med smärta och o förståelse.
Hans första reaktion borde vara avundsjuka.
Då han skulle handla i broska att avslöja.
Att visa sin smärta.
Föra över den på någon annan.
Få ut ilskan genom kalla och hårda ord.
Men han har aldrig handlat som han borde.
Och det gör han inte heller i detta fall.
Han vänder på kroppen,
bort från ljuset, auran och silhuetterna som visar sådan lycka.
Han tar ett steg bort,
ett steg mot nytt liv,
bort från sin lycka och kärlek.
Kvar i mörkret står en silhuett av känslor,
lyckliga men även sårade.
Kvar i honom finns inget.
Ett tomt skal.
Kvar står två ovetande silhuetter i en lägenhet som tillhör en gift vän.
Bort går en sårad man ovetande om vad han egentligen såg.
I lägenheten står det även en väntandes kvinna som undrar varför hennes man aldrig kommer hem.
Tänker på hur lycklig hon är som har sin man.
Hon vill ge honom allt i världen,
materiella ting men även alla dessa känslor som han är värd att känna
Mannen kommer aldrig hem igen.
Kvinnan lever ensam kvar i lägenheten,
för alltid undrades varför hennes man hoppade.
Ibland kan den o kontrollerande handlingen vara den bästa för sanningen.
Men det kommer alltid att finnas frågor och funderingar som aldrig når sina svar